Julkalenderstickningen klar och ska nu förpackas som en senkommen namnsdagspresent till min kära syster. Denna julaftonsnamnsdagspresent har alltid varit Årets Viktigaste Paket. Kan inte tänka mig något bättre än denna stiliga och varma halsduk just i år.
Och dan före dan sveptes varsamt Ralf och Florian in i varsitt paket som sedan överlämnades till två små tjejer som julklapp. Florian ser lite deppig ut, men det är nog inte för att han strax ska adopteras bort - snarare för att han är mer lik Rosa Pantern än en cool katt.
Just nu njuter jag i fulla drag av att känna mig lite ledig. Lägger pussel (flera år sen sist!), äter godis, läser bok, lyssnar bok, stickar, tittar dvd. Lämnade dock hemmet igår för att skyggt smyga iväg till Stadsteatern. Vilket jag absolut inte ångrar - vilken suverän föreställning! Nåväl, den här lågintensiva tillvaron skulle jag alltför lätt kunna vänja mig vid.
Men idag bär det iväg till Siljansbygden för något sorts nyårsfirande. Som resestickning följer den här reprisen med. Och, jaadå, ni ser rätt; det är precis samma Ljuvliga Läjs som tidigare i höstas. Men den här gången stickar jag i ett finare garn med tunnare stickor och vänder alla hopstickningar åt rätt håll. Det är ett stort mysterium varför originalbeskrivningen bara struntar i denna enkla detalj. Och tillika varför jag valde att strunta i det när jag upptäckte problemet en bit ner i mönstret på sjal nr 1. Var väl alldeles för uppstressad av att jag försökte mig på "the perfect project for experienced knitters who love a challenge". Vem är väl jag att kunna sticka och så vidare. Men så farlig är faktiskt inte den här knasiga beskrivningen.
Nu är det hög tid att slänga ihop lite packning och se till att komma i tid till tåget!