En av mina favoriter bland de äldre tröjmönstren är Ár Trésins av Jóhanna Hjaltadóttir. Det publicerades i Istex häfte nr 18 och räknar man baklänges blir det rätt många år sedan. Designen skapades i samband med att FN utlyste Trädets År (men vilket år var det? hittar ingen info alls?!)
Iallafall! Det jag tycker så mycket om med den här tröjan är det nästan grafiska mönstret som stickas med endast tre färger. Det jag tycker mindre om är att den stickas i superdupertjocka Alafoss Lopi. Detta baserat på tidigare upplevelser.
År 2006 stickade jag en tröja med tre trådar plötulopi ur Susanne Pagoldhs bok Stickat från Norden. Jonas hade den som ytterplagg varje vinter i 10 år.
År 2008 stickade jag Grein (Istex häfte nr 24) till en fågelskådande arbetskamrat som behövde "det varmaste som går att ha på sig". Och det får man ju med tre trådar plötulopi och stickor 6 mm. Man får också en rätt pampig stickning att handskas med.
Jag skriver i ett gammalt blogginlägg att "jag står och stickar vid köksbordet"! För att stickningen var för stor och tung och varm att ha i knät. Det är ju bylsigt att sticka en oktröja med så hejdundrande tjockt garn. På slutet har man ju hela tröjan att manövrera runt, runt, runt. Rena styrketräningen.
Men Léttlopi (eller dubbel plötulopi) på stickor 4-5 mm är en helt annan femma. Därför slog jag till på Léttlopi i tre snygga grå nyanser till en Ár Trésins - väl medveten om att det var fel garn. Tänkte att "det löser sig säkert med stickfasthet och lite omräkningar bara jag sätter igång". Plats för skratt.
Igår eftermiddag började jag räkna och provlappa och ha mig. Men tror ni jag hade tålamod att få till nåt vettigt? Så jag bestämde rätt omgående att jag inte orkade. Ja, jag är alltid lat och feg när det kommer till matematik. Det är min svagaste punkt.
Istället fick jag träff på beskrivningens masktäthet (13 m = 10 cm) när jag stickade med 1 tråd plötulopi + 1 tråd Léttlopi och stickor 7 mm. Jag levlade alltså upp léttlopin till tjocklopin.
Resultatet blev så klart gigantiska maskor med tjockt garn (som jag ju inte ville ha) men tack vare stickgrovleken också en inte så kompakt stickning (som jag ju ville ha). Kanske det här inte blir så stabbigt som mina tidigare upplevelser med tre trådar plötulopi. Kanske jag inte behöver stå och sticka med tröjan i en travers. Jag har i alla fall börjat sticka en ärm.
Bonus: när det blev en räkneoperation mindre så "orkade" jag faktiskt räkna om hur många fler maskor jag behöver till en tröja som passar mig. (Svar +10)
När man stickat några tröjor med plötulopi får man sådana här samlingar med smånystan och slattar av förgarn. Som är helt omöjliga att slänga då det är 1) prima ull och 2) brukbart även i snuttlängder. Ännu en bonus med detta projekt blir då att jag kan göra av med en hel del rester.
På oket ska jag prova att kombinera en ljusare grå av förgarnet ihop med det mörkgrå grundgarnet. Försöka "létta upp det" (förlåt) i förhoppningen att det svarta bladmönstret då framträder tydligare. Eller så blir det bara spräckligt och fult. Men det blir ett senare bekymmer.
Jag kanske inte ens kommer så långt som till oket. Jag kanske inte orkar med att sticka stora maskor på 7 mm. Det är ovant och känns otympligt.
Eller så är det också lite roligt också att sticka en ärm på en kväll.
PS. Mönstret till Ár Trésins finns också i den utmärkta samlingen Knitting with Icelandic Wool. Gissar att häfte 18 är svårlokaliserat idag.
Enligt Ravelry publicerades den i juni 1998. :)
Att sticka med 7:or känns som att sticka med stockar. Men det går ju himla fort, och det gör ju absolut ingenting!
Posted by: Marika | 19 februari 2018 at 15:27
En ärm på en kväll är trevligt som omväxling. Jag har länge tänkt kombinera en tråd plötu lopi med en tråd einband. Minns inte vem det var som hade stickat så men det låter ju som en helt fantastisk kombo.
Posted by: Liisa | 19 februari 2018 at 22:19
Trädets år var 1980. stickningen ser fin ut.
hälsningar från Island
Frida
Posted by: Frida | 21 februari 2018 at 11:44