En till stickblogg

Mera Semele

Semele! Så vansinnigt roligt att sticka det här mönstret! Riktigt fint blir det också; bladen, gallerbårderna ja, allting.

Semele

Jag har äntligen börjat sticka Semele. En stickning jag trånat efter en längre tid. Och eftersom det så uppmuntrande står i beskrivningen att det går bra att sticka av vilket garn som helst har jag gått på det fullt ut: det blev röd Babyalpaca Silk och stickor nr 4. Inte så skirt eller spetsigt, men ganska fint ändå på nåt sätt.  Och fantastiskt roligt att sticka - som alltid när det gäller Åsas finfina mönster!

Spetssjalens anatomi

Tre torsdagkvällar i maj har jag prövat mina vingar som ledare för en studiecirkel. Träffarna ägnades åt att utforska hur en spetsstickad sjal kan konstrueras, stickas, mönstras, maskas, av, blockas och dekoreras.  Det blev många små provlappar stickade för att testa allt. Och som alltid är det ju så underbart roligt att få prata stickning med andra sticknördar intresserade. Jag hoppas att inte bara jag blev sugen på att sätta stickorna i riktigt spetsiga och härliga projekt i sommar.

Gratitude

Lätt stukad och lite deppad terapistickar jag en Gratitude av Visa Lisa.  Ljuvt rosa handfärgat garn från Litet Nystan vässas med med en knallila tråd Comosilke. Färgen blir verkligen mer lila än rosa, vilket man kan ana. Men det blir fint. Och vilken fantastisk beskrivning Visa Lisa gjort! Bara lätt och härligt att följa instruktionerna.

Så idag har jag bara slukat i mig Gratitude-stickning och en massa Crime&Thriller på BBC iPlayer medan jag grunnat på livet och lite annat därtill.

Restgarnssjal

Lite entrådiga restgarner (det ljusgrå förstärkt med en silkestråd) gick åt till supersöta sjalen Mama Ruffles.  Jag gillar verkligen sådana här små sjalar att ha runt halsen. Så fort jag försöker mig på att svepas in i den större romantiska sjalstilen ser jag inte klok ut. "Var är mjölkspannen?", typ. Det är nog min största olyckliga kärlek i sticklivet.

Långsamhetens löv

Hey! Jag har iallafall nån sorts tanke om hur jag ska lösa monteringen . Håll alla tummar ni har.

Jag hann!

Kolla! Jag har stickat klart till mitt löv!

Hjälp, så många utropstecken jag använder!

 

Summer Mystery Shawlette

 
Jag stickar Wendy's Summer Mystery Shawlette som presenteras just nu på hennes blogg. Garnet är en blandning av tunntunna Grignasco Merinosilk och ett tvåtrådigt favoritgarn (namnlöst) som jag fyndat hos Liene på en syfestival i forntiden. Sjaletten stickas nerifrån och upp vilket innebär att maskantalet minskar ju längre jag stickar.

Det var länge sen jag stickade något riktigt spetsigt. Men nu minns jag varför jag tycker det är så roligt. Hopstickning, omslag, två räta, hopstickning... att försjunka i ett diagram, sakta sticka varv efter varv och se mönstret växa fram. Detta var verkligen Helt Rätt för en stressad tant.

March Mystery Sock 2011

 
Jag har börjat på ännu ett par mysteriesockor. Dessa presenteras just nu på Ravelrygruppen Sock Knitters Anonymous. Mönsterstickningen ser fantastisk ut och är lätt att åstadkomma. Beskrivningen är också njutbar med bara tydliga diagram. Inget alls att klaga på alltså - det kommer att bli finfina sockor! Ångrar dock lite att jag inte gick loss med ett enfärgat garn. Det jag letat fram ur gömmorna är ett Opal-garn med lååånga färgskiftningar, men likväl blir det ju en randig effekt. Nä, enfärgat hade varit perfekt. Kolla bara in Cinas superfina marssockor!

22 leaves shawlette

Min 22-lövssjal har legat oblockad ett bra tag. Men förra helgen tog jag mig i kragen och gjorde ett försök att spänna ut den på bästa sätt. Det var synnerligen motigt. Jag tycker nämligen inte om den. Så, nu var det sagt.

Jag har tidigare stickat en annan av Lankakomeros sjalar, en sjal som jag gillar mycket, men de här löven var inte min kopp te. Det hjälper inte att jag stickat med finaste självfärgade garnet, det säger ändå inte Klick.