Äntligen är två Pomatomus-sockor klara. Äntligen.
Mönstret är mycket trevligare och enklare än vad det ser ut när man först, klentroget, stirrar på diagrammen. Kräver dock ett visst mått av koncentration för att slippa repa upp och sticka om.
De gångna veckorna har jag dessvärre haft tankarna vilt galopperandes nån helt annanstans än hos min sockstickning. Därför uteblev den omedelbara sock-succén. Istället har jag än en gång konstaterat att jag faktiskt orkar repa upp sjutton gånger sju gånger och liksom kämpa på.
Och garnet räckte till ännu ett extra långt skaft på socka nr 2. Flera meter garn är kvar. Jag tar det som ett tecken på att livet och jag åter kan harmonisera.







Recent Comments