En till stickblogg

En ovanligt bra galen dag

Som avslutning på en helt GALEN dag landade jag lyckligen på Trassel framåt kvällen.

Lade raskt beslag på resten av butikens Tapestry i "min" lila färg. Chanserna för att min Mitered Cardigan nu ska kunna färdigställas ökade därmed med en hel massa procent. I synnerhet i kombination med faktumet att det BLIR lite tåg i Tyskland en kortis även i sommar. Jawohl!

Sedan blev det kaffe med KAL. Vi var 6 st som startade en parallellstickning av Laminaria. Det var stickstorlekar från 3 upp till 6 mm och garnkvaliteter av de mest skiftande sort. Men vi kom en bit allesammans - även de som hade ringa erfarenhet av att sticka på engelska. Det tyckte jag var riktigt bra gjort! Själv stickar jag på 3,5 mm med det Merino Fine jag köpte i vintras. Svårt att säga något ännu, men jag har lite förhoppningar...

Och så dök vår kära Knit-Marie upp - med kassen full av jeansblå lopi! Jag slog ju till direkt. Ett helt kilo bara sådär. Det här kommer att bli ännu en islandströja till hösten. Jag kan knappt bärga mig till jag får börja nysta upp de här plattorna till stora, feta och goda nystan. Så underbart och fantastiskt!

Ahmen, som om inte allt ovanstående vore NOG...

Jag fick taklök (tusen tack, Stina!) och Green Wing Special låg och väntade hemma på köksbordet. 

Givetvis kommer jag att somna lyckligt med hela rasket under huvudkudden. Det var längesen det var så här galet bra.

PUSS Å KRAM på er allihopa!

Ur dunkla vrår

Förra helgens städinsats bland garner och pågående projekt innebar givetvis en del återseenden. Med blandade känslor. Se bara.

Här hade jag tydligen tänkt mig Gemma från en Rowantidning. Frågan är bara Varför? Och varför Mandarin Petit ihop med Calmer?

Min Rowan-karriär verkar ännu inte ha tagit någon fart. Mig veterligen har jag bara avslutat en (1 st) kofta ur en av dessa mags. Den blev dessutom stulen för något år sedan.

Denna tingest är dock lättare att förstå sig på; Icequeen från Knittys senaste vinternr. Pärlor och spetsstickning går jag ju på varje gång. Den underbara färgen på Kidsilk Hazen likaså. Men allt på en gång blev lite för jobbig stickning!

Dessutom har jag under vintern sett en färdigstickad IRL. Jag hoppade inte jämfota.

Jag har en halv ärm kvar på min svartvita tolkning av denna ryskmönstrade tröja.

En halv ärm!

Varför stickar jag inte klar den? Jag kanske ÄR galen på riktigt.

Lättare igen. Detta är Secret of the Stole nr 2, ännu en s.k. mysteriestickning man får mönstret tilldelat sig bit för bit. Eftersom jag halkade efter redan vid ledtråd 3 kunde jag istället se hur allehanda sjalar istället växte fram hos mer ambitiösa stickande. Konstaterar att jag inte tycker om mönstret. Kanske slänger jag ut den genom fönstret.

   Sockor; mitt eget skrälliga mönster i en stillsammare tolkning och de älskansvärda Bayerische Socks. Ingen av dem har tydligen platsat som pendlarstickning och därför har de kommit av sig. Det är klart att jag ska sticka klart dem. Nångång sådär. Ungefär.

  Mosstickning med tretrådig lopi. Jag älskar mosstickning med tretrådig lopi. Men ullen verkar ha tagit slut och jag har uppenbarligen inte makat mig iväg till Halla för påfyllning. Hur dum får man egentligen bli? Jag vill ju sticka klart den här koftan så mycket att det gör ont i hjärtat!

Hej då, Grein

  Igår kväll blev var det äntligen dags för slutfinishen på Grein, med sitt storståtliga okmönster. Den här hysteriska bilden knäpptes precis innan det bar av till tvättstugan. Ifall tröjan inte skulle se likadan ut efter tvätt och hastig centrifugering. Jag kan få såna där störande tankar ibland.

Resten av kvällen ägnades sedan åt nervös kontrollmätning av höjd, bredd och längd på tröjan innan överlämnandet som skulle ske idag.

   Men det gick bra.

Grein igein

Nu har jag hamnat vid halsresåren på islandströjan Grein. Det är ett trevligt ställe att vara på trots att tröjan nu är så tung att jag stickar ståendes vid köksbordet. Snart klar för bad och lite block.

Det här är en av de snyggaste islandströjor jag sett. Det står i beskrivningen att tröjan är baserad på ett gammalt mönster som återskapats i en ny version. Beskrivningen finns i Lopi patternbook 24, med samtliga beskrivningar på lättfattlig stickengelska. Jag vet inte var man kan köpa Lopi-böckerna här i Sverige. Någon?

Jag var kaxig som valde att inte sticka tröjan i orginalfärger. Istället för grönt eller blått försökte jag tolka det toksnygga mönstret i grå, mörkare grå, antracit och vit på en natursvart (eg. "fårsvart") basfärg. Resultatet blev lite mesigt tycker jag. Den antracitgrå som grund och den fårsvarta uppe i okbården istället hade såklart blivit riktigt dramatiskt och bra. Men jag hoppas att min Lars-kompis blir glad för den här lite nedtonade versionen ändå.

Grein

  Islandströjan Grein till min arbetskamrat hann inte över målsnöret. Givetvis var det tänkt att den skulle bli en rejäl garnbollspunkt för 2007.

Men nu kommer den istället att bli årets Första Färdiga. Bara jag loggat ur och stängt datorn, då...

Men är det en kofta snart?

Två framstycken, check. Ett bakstycke, check.

Vad saknas? Två ärmar och goda idéer beträffande hopsyning och halskant. Mosstickning med tjockt garn gör alla kanter riktigt bulliga och osmidiga. Hm...

Återstoden av helgen

  Idag: Bazaar på Skansen. Och Sticka! var där för att påkalla lite uppmärksamhet kring föreningens existens.

Fint väder. Mycket folk. Dock inte så många stickintresserade som vi hade hoppats på. De kanske sprang Tjejmilen eller var hemma för att kolla på friidrott? Men vi hade en fin dag på Bollnästorget ändå. Stickning utomhus i sensommarsol - inte fel.

Igår: Besökte Halla. Fick med mig en hel kasse full med härlig lopi hem. Såklart. Det är fullkomligt oemotståndligt när man ser hennes välfyllda och ulldoftande hyllor!

Just detta kap ska bli en tröja till min arbetskamrat Lars. Men jag har stashat upp lite för egen del också. Och har inte kunna avhålla mig från att börja fiffla med just den delen av inköpet. Hann knappt innanför dörren sent igår kväll innan jag var igång med mosstickning med den feta, goda ullen på stickor 6 - helt underbart! Fortskrider denna spontanstickning som jag tänker mig redovisas det givetvis här. Var annars?

Nya projekt

Det går trögt med igångkommandet av tvåfärgsstickningen. Minst sagt. Saknar både inspiration och garn. Av flera olika anledningar är det fortfarande lite dämpat här på redaktionen.

Vad kan väl då vara bättre än att försöka pigga upp sig med ännu en tåupp-socka?

Med en nyfrälsts fullkomliga frenesi gnirkar jag hej glatt på i egna påhitt med den eminenta beskrivningen till Lydia som stöd.

Restgarnet är Opal och stickorna 2,5 mm. Givetvis. Alltför djärv vågar jag ju inte vara.

Ja, och så blev det visst lite lopi över från kjolen också.

Har en gång tidigare överlevt ett smärre tovningsexperiment medelst tvättmaskin. Det ömkliga resultatet står fortfarande utställt i ett hörn i vardagsrummet. En ständig källa till munterhet för alla och envar.

Om dagen då jag känner mig Redo (någonsin) kommer så kanske jag gör ett nytt försök med detta klatschiga förstadium till någon sorts bag. Bara för att kolla läget liksom. Men det brådskar ju inte. När det gäller flyttbar förvaring så finns det bara VÄSKAN för mig just nu. Vill ha, vill ha...

Pífa klar

Obligatorisk torkbild på färdigstickat. Ja, och det var ju inte helt oväntat att bilden denna gång förevisar en volangkjol av maffig, fet och härlig islandsull.

Det jag har kvar att göra innan kjolen är brukbar är att mäta av ett brett resårband runt tjocka magen och sedan sy fast på insidan i kjolmidjan. Mer finish än så blir det inte. Perfekt för mig som fortfarande när en stark motvilja mot allt vad Sy heter. (Foder? Nej.)

Ja, jag har provat Pífa innan tvättbaljan. Det kändes faktiskt inte så knasigt med en präktig islandskjol. Det finns alltså risk att jag kommer att använda den. Ni är härmed varnade.

PS. Dessutom var detta ett roligt stickprojekt som jag absolut kan rekommendera!

Pífa, snart klar

Kjolstickningen fortskrider enligt beskrivningen. Under helgen har jag ägnat mig åt mönsterbården under några lediga små stunder. 

Men från och med nu blir det bara enfärgat och pífa (=volang) som avslutning på detta (för mig) ovanliga projekt.

Det kommer iallafall att bli varmt vid knäna genom all dubbel ull som ligger flotterad på insidan!