www.flickr.com
|
Jag vill än en gång tipsa om Ístex hemsida. Bland mönstren man kan ladda ner från sidan har nu också äldre beskrivningar ur deras arkiv börjat läggas ut. Visserligen är de på isländska, men med hjälp av de nyare mönstren som är översatta till engelska kommer man långt med de parallella texterna.
Kolla också in Lopi Knitting på Facebook.
Jag fick träningsvärk av stickandet på husvanten. Som den totala motsatsen har jag istället stickat ett par lovikkavantar på stickor 6 mm. Nu gäller det att fundera på hur jag ska brodera på muddarna utan att jag klantar till det.
Under tiden fäste jag trådar på min klara Létt-Lopi Vest. Och sköljde upp den i ljummet vatten med milt tvättmedel och lade den plant för att torka. Jadå.
Ikväll har jag stickat på oket till min Létt-lopi vest. (Själva vesten påbörjades tidigt i somras.)
Jag har samtidigt snörvlat mig igenom David Copperfield från 1999.
S.k. helkväll.
Järbo har utvalda beskrivningar från flera Lopi-häften översatta till svenska. Men det vet ni såklart redan.
Tills det kommer nya finns bland annat dom här gamla goda. Samtliga länkar är PDF-filer.
Häfte 27
Land
Utfjord
Snefellsjökull
Oroi
Häfte 24
Vermir
Häfte 23
Islandströja
Häfte 22, vantar, mössor och ett par sockor
nr 1, nr 2, nr 3, nr 4, nr 5, nr 6
Häfte 21
Tröja till vuxen och barn
Men åh vad jag vill sticka en sån här!
Bilden är lånad från Istex där beskrivningen till västen också finns att hämta.
Mosstickning med lopi på stickor 6 mm var hur kuligt och mysigt som helst. Att sy samman delarna var mindre kuligt (årets understatement). En mycket god anledning till att islandströjorna är konstruerade så som de är.
Nu sitter koftan iallafall ihop. De ruffa, lite bubblande, fram- och halskanterna har fått förstärkning i form av upplockade maskor från rätsidan som direkt maskades av från avigsidan. Precis vad som behövdes för att få lite styrsel på dessa problemområden. (Tack snälla Stickigt för tipset!)
Den är jättetjock! Och tung! Man ser på bilden hur bulkiga ärmsömmarna är. Trots att jag sytt så nätt och längst ut i kanterna jag kunnat - det är inget finlir det här! Hmm, och så är axlarna något för breda vilket i kombination med de pampiga ärmarna gör att hela rasket hänger ner. Nåja, jag ska försöka mig på det där tricket med att sy i band längs med axelsömmens avigsida och se vad det kan ge för hängförminskande effekt.
Jag är ändå rätt nöjd med hur den blev. Det får gärna bli en vargavinter.
Det är svårt att fotografera grått. Ingen av mina bilder jag tagit på den här stickningen gör färgerna rättvisa. Jag har stickat med två mörkt grå trådar och en ljust grå. Tillsammans blir det lite melerat på ett mycket trevligt sätt. Synd att ni inte får se det :-)
Två trådar plötulopi, stickor 5,5 mm och halva diagrammet från Veronik Averys Ski Jacket (Ravelry-länk). Upptäckte i beskrivningstexten att man förväntas att INTE rundsticka plagget. Därför är min provlapp (sic!) stickad med räta och aviga varv.
Meh! Det är ett sant elände att sticka med två (ibland tre!) färger i så här bamsigt garn från avigsidan. Är heller inte nöjd med mina mjäkiga färger. (Milt uttryckt.) Tror att det är den mörkaste gröna som känns mest fel.
Medan jag funderar vidare ska jag lusläsa beskrivningen för att hitta någon ev. anledning till att man inte skulle kunna rundsticka hela plagget.
"Detta projekt stickas fram- och tillbaka." Men hallå!
Tidigt i morse vaknade jag av att det åskade och regnade. Hurra! Det kanske skulle bli en sval och mulen dag alldeles lagom för att handskas med isländsk ull. Raskt rasslade jag fram delarna till den mosstickade koftan jag hållit på med i en halv evighet. Precis som vid förra inspektionen fattades det fortfarande en halv ärm.
Det här projektet var ju avstannat för att det fattades garn. Eller gjorde det det? Bara jag rotade lite mer i garnkorgarna, så hittade jag minnsan några smånystan och trassliga tåtar i precis rätt nyanser.
Trots att dagen blev raka motsatsen till regnig och kall så har jag ändå stickat ärmen klar. (Det var filtningsvarning bara att hålla i stickningen mitt på dagen.) Ja, nu är alla delarna klara!
När jag startade stickandet hade jag en rak och enkel kofta/jacka för min inre syn. Ärmarna isydda rakt bara, inget jox. Men ju längre jag kom desto tydligare förstod jag hur fel denna typ av ärmisättning skulle bli. Så bulligt att man inte ens kommer i duffeln, typ. Därför följde jag instruktionerna för ärmhål och ärmar direkt från beskrivningen till den blixtlåsiga koftan Rökkur ur ett Ístex-häfte. (Fast ärmarna ser så smala och tarmiga ut på bilden. Husch, va har jag gjort!)
Som avslutning på en helt GALEN dag landade jag lyckligen på Trassel framåt kvällen.
Lade raskt beslag på resten av butikens Tapestry i "min" lila färg. Chanserna för att min Mitered Cardigan nu ska kunna färdigställas ökade därmed med en hel massa procent. I synnerhet i kombination med faktumet att det BLIR lite tåg i Tyskland en kortis även i sommar. Jawohl!
Sedan blev det kaffe med KAL. Vi var 6 st som startade en parallellstickning av Laminaria. Det var stickstorlekar från 3 upp till 6 mm och garnkvaliteter av de mest skiftande sort. Men vi kom en bit allesammans - även de som hade ringa erfarenhet av att sticka på engelska. Det tyckte jag var riktigt bra gjort! Själv stickar jag på 3,5 mm med det Merino Fine jag köpte i vintras. Svårt att säga något ännu, men jag har lite förhoppningar...
Och så dök vår kära Knit-Marie upp - med kassen full av jeansblå lopi! Jag slog ju till direkt. Ett helt kilo bara sådär. Det här kommer att bli ännu en islandströja till hösten. Jag kan knappt bärga mig till jag får börja nysta upp de här plattorna till stora, feta och goda nystan. Så underbart och fantastiskt!
Ahmen, som om inte allt ovanstående vore NOG...
Jag fick taklök (tusen tack, Stina!) och Green Wing Special låg och väntade hemma på köksbordet.
Givetvis kommer jag att somna lyckligt med hela rasket under huvudkudden. Det var längesen det var så här galet bra.
PUSS Å KRAM på er allihopa!
Igår kväll blev var det äntligen dags för slutfinishen på Grein, med sitt storståtliga okmönster. Den här hysteriska bilden knäpptes precis innan det bar av till tvättstugan. Ifall tröjan inte skulle se likadan ut efter tvätt och hastig centrifugering. Jag kan få såna där störande tankar ibland.
Resten av kvällen ägnades sedan åt nervös kontrollmätning av höjd, bredd och längd på tröjan innan överlämnandet som skulle ske idag.
Recent Comments