En till stickblogg

En hyrna till

Jag hälsar ännu en liten hyrna välkommen till sjal- och sjaletthögen. Det började fullkomligt oskyldigt med att jag ombads förklara en otydlighet i diagrammet till Hyrna Herborgar ur den isländska sjalboken Þríhyrnur og langsjöl av Sigríður Halldórsdóttir. För att göra det måste jag provsticka något lite. Detta råkade sammanfalla med galopperande nervösa besvär inför stundande tandkirurgi. Och jag verkar kunna hantera nervösa besvär genom stirr i suddiga spetsdiagram. Mycket stirr och stick blev det. Så blir små isländska sjalar till, barn.

Roligast hittills

Hej! Det var längesen, eller hur? Jag har inte varit sjuk, bara halvgalet idiotstressad strängt upptagen med jobbet på dagarna och Stickas medlemsblad på kvällarna. Men nu är det klart. Åter till stickningen!

Här är sjalen Hyrna Herborgar från den isländska boken Þríhyrnur og langsjöl. Det är nog den absolut roligaste sjalstickning jag gjort! Mönsterpartierna är precis lagom långt enahanda, så man hinner inte ens snudda vid känslan av tråk. Diagrammen var lätta att följa, bara man gav lite akt på en del kommentarer i beskrivningen. Jag stickade exakt efter beskrivningen och tycker att det räckte bra i storlek.

I söndags var unga Selma på besök. Hon gick direkt på ett par rosa nystan av mitt, så högt uppskattade, garn DOPING i garnskåpet och deklarerade att detta absolut måste bli en halsduk till henne. Sådan bombsäker känsla för färg och kvalitet måste ju givetvis uppmärksammas.

Här är alltså en smalare version av Fickle Fingers Scarf från IK winter 05 till Selma. Och hur roligt är det att mossticka ihärdigt samtidigt som det läggs upp och maskas av i sidorna hela tiden? Jo tack, väldigt trevligt faktiskt. Skönt att bara kunna sticka på utan större tankemöda. Passar bra framför teven också.

Jag noterade att jag blivit utmanad av Anna att lista fem av mina "konstiga ovanor eller egenheter" här på bloggen. Kära nån, vill ni verkligen veta sånt? Ni kommer bara att känna ett oerhört medlidande med min KM. Och FEM... det räcker inte! Ni får nöja er med att jag antyder lite hemskheter. Som att jag är fruktansvärt disträ (går ofta förbi min egen port på väg hem från bussen). Som att jag följer ursåpan Eastenders sen många år (gravt beroende). Som att jag köper och gömmer garn. Och dessutom ständigt påbörjar fler stickprojekt än jag nånsin orkar slutföra. Hm... mer än så får ni nog inte veta. Iallafall inte den här gången :-)