En till stickblogg

Detaljer

Tack för era synnerligen vänliga kommentarer på förra inlägget!

Det här verkligen en av de präktigaste saker jag någonsin stickat. Förutom KMs islandströja har det varit sällsynt att jag gått lös med så tjockt garn och rejäla stickor.

Först tar vi det bra.

Garnet. Jag använde inte beskrivningens angivna garn utan satsade på Naturuld istället - och det visade sig vara sann stickglädje på stickor nr 6.

Beskrivningen. I Interweave Knits winter 2005 - såg lite läskig ut vid första anblicken men visade sig vara lätt och tydlig.

Monteringen. Lagom svårighetsgrad både på blixTlåsisyning, virk runt halskant och övrig ihopsyning. (OBS! Koftans delar är ihopsydda med tunnare garn!)

Det mindre bra nu.

Framstyckena. Eftersom koftan är snedknäppt består ena framstycket av en stor bit med halsurringning på bara ena sidan. Det andra framstycket är bara en lång och jättesmal flätstickad remsa. Detta gör att axeldelen med den smala remsan känns bylsig och gärna vill glida ner. (Här är det provning med nålat+tråcklat blixTlås innan halskanten virkats.)

Halsurringningen. Hur inspirerat jag än virkade "baklängesfastamaskor" i halsurringningskurvan på det breda framstycket så blev det vääldigt rundat. Ser faktiskt lite knäppt ut jämfört med den andra sidan som, pga delning för blixTlåset, är helt rak och tvär. Och så gällde det att samtidigt få lite stadga och hålla ihop den väldigt fladdriga främre halskanten med virket (se tråckelbilden här ovan).

Ärmarnas nederkanter. Jag var misstänksam redan efter den trumpetliknande resåren på den första ärmen, men fortsatte ändå enligt angivna instruktioner. Men nu är jag väldigt missnöjd med de här strutarna som är så stora och tunga att de hänger ner över händerna. Inte ens den poetiska randen av stjälkstygn mellan resår och kofta hjälper upp det hela. Vad är meningen?

Sammantaget var det iallafall en snabb och rolig stickning. Måste igen få säga att garnet var enastående härligt att sticka med. Och koftan är lika tjock och varm som en vinterjacka - nästan inte för inomhusbruk. För mig var det också premiär på att sy i blixTlås i ett stickat plagg - något jag absolut kommer att göra igen. Och så får jag heller inte glömma att tacka Marika L. som både tålmodigt och pedagogiskt visade mig hur man snyggt syr ihop jättetjockt stickat.

Gull Stitch Cardigan

Gull Stitch Cardigan är klar (pukor och trumpeter).

Stickandet gick fort. Monteringen fick däremot ligga till sig. I flera månader.

Men så tog jag mig själv i nackskinnet och sydde i det avslutande blixtlåset i går kväll (kanonskott och fyrverkerier).

Tack Marika för bra länk till blixlåsisyning.

Blockning

Ja, nu ligger den här på golvet. Ett föga trivselförhöjande inslag i vardagsrummet, men tretex och fuktig ull kräver plast emellan sig. Lite rationellt sådär har jag nålat upp alla delarna dubbelt; framstyckena ovanpå bakstycket och ärmarna på varandra. Det återstår att se om jag får ångra det.

Men sen! Att sy ihop delarna med det pampiga garnet verkar lite väl bylsigt. Ska därför rota igenom varenda skrymsle, även de jag inte tror kan innehålla garn, efter ett tunnare ullgarn som matchar koftans färg. Eller har ni några andra sytips? Jag har aldrig sammanfogat något av den här kalibern tidigare.

Cardigan i sikte

Det går fortfarande framåt med min Gull Stitch Cardigan. Klart är nu ett bakstycke + två framstycken. Det kändes nästan som en baggis att det fattas "bara" två ärmar. Därför la jag raskt upp och stickade hej vilt för att avhjälpa detta i går kväll. Bara jag slapp Karin så gick det ju an att sticka nåt annat än muddbeställning i lugn och ro. (För er som kanske känner er lite oroliga; Karin är en synnerligen god vän och hon har både förståelse och tålamod med min taffliga humor.)

Ja, här är ärm nr 1 en god bit på väg. Den lustiga formen på resårkanten ska resultera i en trumpetliknande avslutning vid handleden. Ska bli spännande att se vad jag tycker om denna piffiga detalj. Hittills följer jag beskrivningen slaviskt. Jätteskönt att slippa tänka ut hur eventuella ändringar ska göras. Men vi får se vad jag tycker om det här trumpetandet, som sagt.

Grå, mjuk ull

Jag repade upp och stickade om bakstyckets misslyckade vridmaskor. Klart. Ikväll blev också det breda framstycket färdigt. (Bilden är tagen tidigare idag när jag precis börjat på ärmhålet).

Det går fort på stickor 6 mm. Garnet är helt fantastiskt att sticka med. Nu fattas bara ett par ärmar, det smala framstycket och att, för första gången, sy i ett blixtlås i stickat.

Jag är så inspirerad och vill bara sticka vidare med min mjuka ull, men här inträffar nu ett ofrivilligt stickstopp. Dels ska jag på konferens i fyra dagar och släpar helst inte med mig allt detta. Och så har det dykt upp ännu en beställning på pärlstickade muddar. Så många par jag kan tänkas hinna med på ett par veckor. Oj.

Gulliga maskor

Ser ni dom också? De fula dubbelvridna maskorna som fullkomligt snörper ihop de tre militäriskt raka ribborna av stiliga enkelvridna maskor. Ungefär i höjd med halva ärmhålet. På bakstycket. Som var klart ungefär vid midnatt.

Av vilken anledning tror ni jag känner mig mest idiotisk? För att jag är en fullkomlig klant när det gäller att plocka upprivna maskor på rätt sätt eller för att jag bloggar om det kvart i ett på natten?

Nytt projekt

När jag var på Trassel igår föll jag till slut för de mumsiga nystanen Natur Uld (Hjertegarn?) som jag länge gått och klämt på. Jag var så sugen på att sticka biffiga flätor och swatchade raskt redan i affären. Det skulle funka med lite keltiskt slinger - hurra!

Men väl hemma i soffan så tedde sig hela projektet fullkomligt idiotiskt. Som tur var stämde mask- och varvtäthet på pricken till Gull Stitch Cardigan från senaste Interweave Knits. Den hade jag ju också sorterat in i Vill Göra-högen. Beskrivningen ser fullkomligt fasaväckande ut men är faktiskt inte så farlig bara man börjat.