En till stickblogg

Färöstuk

Trots oinspirerad blockning i höghastighet och en storlek snäppet mindre än förlagan är jag himla nöjd med min färöstukiga sjal. Den är perfekt som ett extra värmande lager under kappan och är alldeles lagom stor att ha över axlarna vid jobbdatorn. Funkar faktiskt som själavärmare lite i största allmänhet just nu.

Garnet jag stickat med är tvåtrådigt, ganska hårt tvinnat och faktiskt rätt kralligt. Stickor 4,5 var nog alldeles lagom. Men så gick det ju fort också.

Har äntligen tagit mig för att börja med julkalenderstickningen. Den blir röd. Man kan ju lugnt konstatera att jag ligger efter. Men jag är glad ändå.

Ännu en stickig lördag

Under dagen har den färösjalinspirerade sjalen blockats. Garnet mjukades upp tillräckligt för att jag ska godkänna den. Men på grund av mitt mystiska garns varvtäthet är den långt ifrån så stor som man skulle ha förväntat sig. Men nu råkar det passa mig precis. Jag gillar den jättemycket.

Vad resten av dagen har bjudit på; stickcafé på Trassel med virkning på ännu en katt, den underbara filmen Tristram Shandy och bokhyllerotning inför söndagens träff med Spetsiga Stickor på Trassel. I klartext; hemmet förfaller, vänner negligeras, middagar intas ståendes vid spisen. Det här är inte klokt, kände jag plötsligt.

Jag är igång

Helt impulsivt signade jag mig i fredags för Färösjalkalen hos Stickigt. Och så här långt har jag hunnit sedan dess.

Fram rotades ett särdeles skumt och kralligt ullgarn på kon (köpt på hejdundrande rea i Dalarna för nåt år sen), längsta rundstickan i 4,5 mm och boken Shawls and Scarves: Best of... där det finns ett mönster jag länge sneglat på.

Ja, och så drog jag igång. Riktigt kul är det!